ANYFOOL

Christian Lacroix i Le Maris, Paris.

ORD. WORDS. LETTERS. BOKSTÄVER. MENINGAR... meningar.

Sommar i p1 med Stefan Einhorn 2002

Om att våga eller inte våga.

Nu sitter du där. Mitt i livet. Lilla du i universum. Uppbyggd av små, små inre världar. Minnen, tankar, idéer och drömmar som bildar den varelse du är.
Du sitter vid ditt köksbord, funderar på framtiden, ritar små cirklar och mönster på gårdagens tidning. Fyller i bokstäverna. Radion står på men du lyssnar inte. Någonting är i vägen. Du rostar en macka och brer den. Går och lägger dig med tusen planer för morgondagen men när du vaknar igen gör du som du alltid gjort. Ytterligare en dag går förlorad. Du väntar på den peak i livet då du skall blir någon, blir dig själv, hitta rätt. Men ditt liv är nu. Du kommer inte hamna rätt om du inte utsätter dig. Du måste våga för att vinna som det så fint heter. Du har bara dig själv att förlora. Känns det läskigt att utsätta dig? Är det då inte läskigare att förlora ditt liv i en grå slentrian?

Med de orden vill jag avsluta med ett av mina favoritcitat:

“Here’s to the crazy ones. The misfits. The rebels. The trouble-makers. The round pegs in the square holes. The ones who see things differently. They’re not fond of rules, and they have no respect for the status-quo. You can quote them, disagree with them, glorify, or vilify them. But the only thing you can’t do is ignore them. Because they change things. They push the human race forward. And while some may see them as the crazy ones, we see genius. Because the people who are crazy enough to think they can change the world, are the ones who do.”

(-Jack Kerouac)

"Jag började läsa biologi för att jag ville veta om det verkligen finns någonting på riktigt. Om saker faktist existerar på riktigt och inte bara inom mig."